Musikbranschen går som tåget i Sverige

Under det första halvåret under förra året exporterade Sverige för 653 miljarder kronor, det var en ökning med 12 procent jämfört med under med samma period året innan. Hela statistiken för exporten under hela förra året har ännu inte kommit. Exporten från Sverige är en av de viktigaste grunderna för den svenska välfärden och ekonomin. Bara under 2016 var handelsnetto hela 1 miljard kronor.

Musik på export ökar hela tiden

Sedan tidigare har det visat sig att en av de största ökningen inom exporten av tjänster i Sverige stod musikbranschen för. 2015 stod upphovsrättsliga intäkter på 2,3 miljarder kronor, en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Den mesta musiken konsumeras online, på Spotify och iTunes, de största leverantörerna av online-musik. 2015 uppgick musikintäkterna till 482 miljoner kronor. Sedan dess ligger intäkter på ungefär den nivån.

Under 2016 uppgick intäkterna från svensk musikbransch till hela 9 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor från året innan. Den största ökningen kommer sig av ett stort intresse för världsartister, ökad musikexport, med 21 procent och ökad omsättning för inspelad musik, och då gällde det musik som människor lyssnade online. Konsertintäkterna ökade det året med 14 procent jämfört med året innan, Vilket då var den största ökningen sedan man började föra statistik, av Musiksverige 2007.

Musikintäkterna fortsätter öka

Även om musik inte står för största andelen av hela exportintäkterna, har den branschen visat sig mycket lönsam, och en bransch som alla som är intresserade av export inte längre kan ignorera. Det går mycket bra för svensk musikexport, med andra ord. Och intresset för svensk musik verkar inte tappa utomlands, snarare tvärtom. Att få några riktigt bra musiker som uppmärksammas och exporterar sin musik utomlands ger effekter för resten av musiksverige. Framgångarna med Abba för fyrtio år sedan har gett effekter för att omvärlden ska hålla ögonen på resten av musikexport. Några riktigt duktiga musikskapare har alltså banat vägen för andra musiker i Sverige. Här måste Roxette, Ace of Base, under 1980- och 1990-talet, nämnas på få världsartister som också har banat vägen för framgången för yngre musiker fram till i dag.

Svenska finansbranschen borde få upp ögonen för detta

Därför bör finanssverige fortsätta ge förutsättningar för uppväxten av fler svenska, unga musiker att kunna utvecklas. Alla har varit barn i början (bildligt och bokstavligt talat) och behöver en egen plantskola att starta sin musikbana inom. Och vad är det då som är den bästa plantskolan för musiker? Jo, att ge de unga möjligheter att lära sig musik, via kommunala musikskolor, via ideella föreningar som lär våra barn och ungdomar hur man skapar och gör musik. Vi behöver fler som ger dem möjligheten att få stå på en scen, repar musik och skapar hits som slår utomlands, såväl som hemma i Sverige.

Många blev först kända i Japan

Ett land som har lyssnat på svensk musik och upptäckt talanger före hemmapubliken upptäckt dem har varit just tidigare nämnda Ace of Base och Cardigan, bland många fler, har sedan snart 30 år tillbaka – Japan. Den japanska marknaden är mycket stor, liksom andra östasiatiska marknader som Kina, Korea bland annat. Att slå i Japan har varit likvärdigt med stora intäkter, vilket i sin tur har gett möjligheten för mer musikskapande. Vi har sett framväxten av DJs som har fått stjärnstatus främst bland den amerikanska publiken, som Avicii och Swedish House Mafia, bara för att nämna de största.

Fortsätt följa den svenska musikbranschen

Alla som visar intresse för nästa bransch att investera i, bör alltså hålla ett öga på den framväxande svenska musikbranschen. Det går bra nu, men ska den fortsätta göra det krävs ännu mer finansiering, förutsättningar och fler plantskolor. Fortsätt läsa mer på replokalstockholm.nu.